One Direction X-factor 2 November 2012 Sweden

Okej. Det kan ha varit en av de bästa kvällarna i mitt liv. I sammanlagt ungefär 10 minuter såg jag de fem killarna jag har tänkt på varje dag live för första gången. Jag och Nadine hade sådan otrolig tur att få biljetter på rad tre, vilket i princip är front row, för att rad ett och två satt snett bredvid oss, så vi hade ingen framför oss, bara scenen.
Detta innebar att höll Zayn Maliks hand och fick ögonkontakt med Harry. Jag vet att jag låter supertöntig nu, men seriöst. Vilken kväll. Tycker bättre om dem nu än vad jag gjorde innan, och det enda jag vill är att se dem om och om igen. Kan inte vänta de 186 dagarna tills maj då jag ska gå på deras konsert. Och visst är det en väldans tur att de har lagt en tour så snart här, annars hade jag inte överlevt. Och fatta. Inte bara två låtar, utan en hel konsert. I can't even.
 
Jag tog bilder under konserten, och spelade in WMYB, men jag koncentrerade mig mer på att stirra på dem och sjunga med än att ta bilder så det är inte värsta kvaliteten så ni vet.
 
Om ni vill se den konserten jag såg, så kolla här. Ni som såg vet att David Hellenius intervjuade Carl Falk, deras låtskirvare, och vi träffade faktiskt honom två gånger innan konserten och pratade med honom om killarna, riktigt trevlig kille! Sen såg vi också Josh och Sandy (trummisen och basisten, kanske resten av bandet också var med, men de kände jag inte igen) utanför anexet när de gick ut och jag var typ centimetrar ifrån Josh. Har en liten crush på honom också haha. (De två här nedanför precis)
 
Ni förstår kanske att jag halvt dog. Och hörde ni någon skrika med en hög tjejröst var det inte jag, för jag skriker med världens djupaste basröst när jag fangirlar. Mindfuck jag vet haha.

My Bucketlist

Introducerar en ny kategori full med saker jag måste göra innan jag dör!
Tumblr_lu045vabco1r5nuyxo1_500_large
källa